Dag 30

Lämnade blodprov idag också, men när cytostatikasyster ringde i em kunde de inte hitta något svar inlagt! Trött man blir!!! Måste nu lämna på måndag också. Armens onda är kanske en gnutta bättre, iallafall inte sämre...
Passade på att ringa om peruken och ska hämta den på tisdag. Det känns bra för visserligen är mitt hår kvar på skulten men det känns dött och livlöst - platt och konstigt - så det rasar väl snart. Fick ett paket på posten med 2 scarves från en kompis - tack P, den gråsilvriga kommer att bli en favorit!

Dag 30, en hel månad med diagnos....vet inte, det känns som en evighet redan...
Pys kommenterade igår med hänvisning till min noja om infektioner, att jag inte ska glömma att leva och det vill jag lyfta upp hit att det gör jag - lever alltså :o). Men allt är fortfarande så nytt, varenda dag bjuder på någon ny känsla och det går upp och det går ner och det är skönt att få utlopp för en del av det här i bloggen och få uppmuntrande tillrop i kommentarerna...... Även om jag skriver för mig själv så är det kul att ni läser så tack alla jag känner och er som jag inte känner för era synpunkter!!!!