onsdag 11 november 2009

Tiden går..

Då har jag varit på ny mammografi/ultraljud och besök hos min onk och allt är bara fina fisken :o)
Jag ska göra ny bentäthetsmätning för att se om osten/filen gör vad den ska så att jag klarar mig utan kalciumtabletterna. Onken skickar äver remiss till buk/lungröntgen och skelettscint för att få ett OK till plastikkirurgin och min rekonstruktion.
Jag har gått ner 4,5 kg i vikt och det är jätteroligt att det faktiskt går så bra - och att kunna hitta kläder i garderoben som passar igen...
Livet ÄR skönt!

tisdag 5 maj 2009

Ett år

Jaha, då har jag passerat ett år efter behandling...och det känns bara bra. Denna sommaren känns så mycket mer normal än förra då jag inte skulle sola och då det kändes ännu konstigare än vad det gör idag att vara enbröstad.
Jag har varit på ännu en kontroll hos min onkolog och allt var bra, nästa blir i höst och då också en mammografi.
Efter förra besöket i november fick jag besked på "antytt förhöjda" levervärden så jag gjorde ett ultraljud som var bra, dock var min lever "fet" men det blir den av medicinering och som en rest av cellgifter (och lite övervikt) - men jag skyller även en del på att jag äter Arimidex vilket naturligtvis kan påverka levern. Jag har tagit om leverproverna senast i mars och de är fortfarande i överkanten av normalt men onkologen tycker det är OK.
Jag fyllde 50 i december och naturligtvis ska medelåldern visa sig så jag har fått nerfallet fotvalv vilket smärtar en del, men sedan påsk går jag med inlägg och birkenstocksandaler inomhus och visst har det blivit bättre...
Så medelålders, enbröstad, hemorojder, mullig, inlägg i skorna....hur kul är det :o).
Äh va fan.....Jag ska ha nytt bröst och i o med det gå ner i vikt och snyggskorna får åka på iallafall ibland.....LIVET är skönt ändå....

onsdag 5 november 2008

Nästan 6 månader senare..

..tänkte jag komma med en rapport hur livet ter sig.
Jag mår väldigt bra. Efter strålningen som INTE gav mig några sår, blev bara svartbränd och öm, började jag jobba heltid i juni och det gick utmärkt. Hade en skön lååång semester och jobbar nu som vanligt. Visst har jag den lilla lilla ärtan av, ja vad ska jag kalla det...medvetenhet som poppar upp lite då o då - nej den poppar inte, den finns där hela tiden som en promille av mitt liv, men jag kan leva med den och det känns ok.
Jag gick ju i somras några gånger till kurator för att prata om livets orättvisor....Hon anmälde mig till att vara 5 dagar på Lydiagården vilket jag nu varit under v 42. Det var en oerhört vilsam och samtidigt tröttande vistelse. Att göra något som enbart var för mig själv kändes definitivt annorlunda, det har jag nog inte gjort de senaste 20 åren. Vi var 15 damer som hade gått igenom bröstcancersvängen och det var tårar men också väldigt mycket skratt. Vi hade föreläsningar, sjukgymnastik, promenader i den vackra naturen runtomkring, gruppsamtal, vattengympa, akvarellmålning mm. Vi fick god mat och man kunde även beställa vin....vilket man naturligtvis gjorde.:o) Allt som allt en väldigt givande vistelse, det är priviligierat att få detta för endast 80 kr per dygn.
Jag har nu även gjort min första mammografi/ultraljud efter beh och allt var OK. Har även idag varit och träffat min onkolog på återbeök och allt var väl där också. Vi pratade rekonstruktion, vilket jag helst vill ha så snart som det bara är möjligt. Nu fick jag veta att det ska ha gått 2 år från strålningen vilket blir för min del april 2010....och de startar inte processen med remiss innan heller...Jag har en aning om att det dessutom är rätt lång väntetid på plastikkirurgen i Malmö, jag vågade inte fråga om hur lång, för att inte misströsta redan nu. Det kan jag börja kolla upp i januari 2010, man kan ju få det i annat landsting om de har kortare köer...Ja ja, den dagen den sorgen...
Nu njuter jag av livet och försöker ta tillvara på de dagar jag får av livet, tänker efter innan jag svarar nej eller ja på vardagliga saker och inte bara svara på rutin...det gör faktiskt allt mer njutbart på något konstigt tillfredställande sätt.

torsdag 24 april 2008

Första dagen i det nya livet...

...och det känns jätteskönt.
Jag tänker sätta punkt för denna dagboken nu, jag är ju ingen bra dagboksskrivare och behovet har minskat hos mig. Men att skriva här och få respons på det + att "lära känna" alla er andra bloggare har varit fantastiskt roligt. Jag kommer fortsätta titta in på era sidor och lovar att kommentera ibland, och jag kommer att kolla hur alla mår på cancertjejerforumet, men att skriva här är det slut med. Jag ändrade titeln för några dagar sedan till att cancern har varit här istället för presens, det kändes rätt. Jag låter bloggen ligga kvar ett tag tills jag tröttnar på det och raderar den, jag har sparat den som ett worddokument istället så jag har den kvar i läsbar rättvänd form.
Hoppas nu inte att jag får akut abstinens om några dagar.....nä, jag tror inte det - det är dags att gå vidare, jag ska jobba mer och göra andra saker i livet än sitta här och skriva :o)
STORT TACK och många cyberkramar till alla mina läsare!!!!!
Lena

onsdag 23 april 2008

Dag 244

244 dagar från den dagen jag fick beskedet om bröstcancer till denna dagen då jag fått min sista strålning och haft mitt sista möte med min onkolog. Jag är FRI! Inga fler behandlingar!
Jag ska bara göra en benskörhetstest eftersom Arimidexen jag äter kan ge benskörhet men annars inte något förrän i höst då jag kallas till mammografi och läkarkontroll, underbart!
Jag ska nu bara invänta att effekten av strålningen ska avta (ca 2 v) och hoppas att jag klarar mig utan sår, sedan går allt bara uppåt...
Vi har firat dagen med god mat och champagne och jag har fått en ljuvlig rosa bukett av min älskade man.
Jag är lycklig!

tisdag 22 april 2008

Dag 243

Näst sista strålningsdagen! Snart är det över...känns kanske lite konstigt.
Jag har iallafall sovit något bättre inatt med hjälp av ett starkvärkpiller, jag hoppas innerligen att sommaren kommer med bättre sömn till mig, när alla behandlingar lagt sig och man inte ömmar både här och där.

måndag 21 april 2008

Dag 240, 241 o 242

Det har varit en underbar helg, solen har lyst (och lyser idag också). Jag har påtat i trädgården, vi har grillat för första gången, visserligen bara korv till lunch men ändå...Jag har plockat den första rabarbern och avnjutit en rabarberpaj, mmmmm.
Men inatt tog jag en insomningstablett och fick fullständigt spader/myror i kroppen. Kunde inte ens ligga i sängen utan fick vanka omkring, det var mest i benen...somnade ca 03.45. Inte roligt alls, jag fick sovit ett par timmar till i förmiddags, men jag känner fortfarande av krypet i kroppen...detta förtar lite glädjen idag över fint väder....

fredag 18 april 2008

Dag 239

Fredag, skönt.
Jag har ju klagat på att jag sover så illa senaste tiden och jag har anklagat Arimidexen som skurken i det hela (delvis iallafall). Helt plötsligt så slog det mig att jag tar det pillret på kvällen innan jag går och lägger mig och det är ju så att ca en timme efter man tagit något kommer verkningen...Så nu har jag sedan några dagar vänt på det och tar tabletten på morgonen istället och....jag tycker att jag sover bättre! Jag vaknar fortfarande ofta men obehaget i kroppen är borta tycker jag. Vore skönt om det rättade till sig helt och hållet så man fick sova i mer än 2 timmarsintervaller. Jag ska forfarande prata med onken om insomningspiller som inte är beroendeframkallande.