Dag 50

Oj nu har det gått 50 dagar efter beskedet om Bc, känns som jag levt med det mycket längre...
Jag lämnade blodprov imorse och de har inte ringt så katastrofalt kan det inte vara, eller så har de bara glömt. Jag känner att värden är låga, lite rinnande näsa, halsontet, blåsa i munnen och oerhört, oerhört trött.
Jag ska inte jobba imorgon utan ägna eftermiddagen på cyt.mott för en makeup kurs - Look good - feel better (organisationen finns på nätet, orkar inte ta reda på hur jag länkar)- där man lär sig hantera ett ansikte utan ögonfransar o bryn. Mina finns fortfarande men jag vågar inte gnugga ögonen i tron att de ska rasa...Lite kul ska det bli...(alltså kursen, inte att ögonfransarna ska rasa)
Det ringde precis på dörren och bara jag är hemma, sitter här utan nåt på huvudet, så jag fick väl tryckt ner peruken och kastade mig ner för att öppna - himla tur att den är enkel att trycka på....jag vill inte chocka den som ringer på...Det var budet som skulle hämta vår laptop som lagt av, tur man har serviceavtal (och andra datorer i huset..). Först fläkten, sedan datorn, vad blir tredje grejen, för visst kommer sånt i tretal? Kanke vi kan räkna in tvn som lade av i augusti?
Hoppas det, för nu är jag trött på det.